En kreativ människa kan konsten att hämta in inspiration från sådant som andra har skapat, koppla ihop det med tidigare erfarenheter och utifrån det skapa något helt nytt. När den kreativa hjärnan ser nya kopplingar kan dittills orelaterade företeelser fås att höra ihop, på ett sätt som plötsligt ter sig självklart.
Göran Adrian-Nilsson
När konstnären GAN, Gösta Adrian-Nilsson, för ett sekel sedan hämtade inspiration nere på kontinenten mötte han såväl futurism som kubism och en spirande modernism – allt detta använde han för att skapa en distinkt egen stil som låg i tiden, men som just då var lite för djärv för kritikerna – de var inte helt övertygade. Nu, när hans utställning Sjömanskompositioner till stor del återskapades i en nyligen avslutad utställning på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm, är hans blandning av stilar känd och erkänd. Med konsthistoriskt facit i hand kallas han nu pionjär.
Genom studiet av andras konstverk utvecklade GAN sin stil påverkad av de ‑ismer han kom i kontakt med. Och det är så vi tänker oss att kreativiteten fungerar – nya och oväntade kombinationer av tidigare känd kunskap leder till utveckling och framsteg, även om framstegen kanske inte är omedelbara.
Generative Adversarial Network
Men hur är det med den artificiella intelligensen – kan den vara kreativ? Kan den skapa nytt utifrån sina intryck och erfarenheter? Om GAN hade varit verksam i dag hade han haft konkurrens av en namne – GAN. I AI-konstkretsar står den förkortningen för Generative Adversarial Networks, en teknik där två neuronnät tävlar mot varandra för att generera bilder. Liksom i den mänskliga konstvärlden finns det en kreatör som producerar bilder och en kritiker som hela tiden talar om för kreatören vad som duger och inte. På så vis arbetar de två neuronnäten för att skapa bilder tillsammans.
AI som kreatör och konstnär?
En invändning mot kreativiteten hos en artificiell intelligens brukar vara att en dator inte kan kunna mer än det vi lär den – all dess kunskap bygger någonstans på den mänskliga erfarenhet den matas med. Men Mario Klingemann, pionjär inom AI-konst, hävdar i stället att datorerna är de verkliga kreatörerna, att de till skillnad från människor kan skapa utan att först ha matats med andras intryck och erfarenheter. Klingemanns konstverk Memories of Passersby I, som såldes av Sotheby’s våren 2019, skapades med GAN-teknik och en stor mängd målningar från 1600- till 1800-talet som grund, som så att säga utgör ”facit” för vad neuronnätet godkänner som ett rimligt konstverk. Det visar sig alltså att människans skapande under århundradena spelar fortfarande en viktig roll, även för artificiella konstnärer.
Men hur ser framtiden ut för den artificiella intelligensens konstnärliga frihet? Kan systemen verkligen bli kreativa i mänsklig mening? Och hur kan vi använda den datorbaserade kreativiteten för analys av bilder, när systemen får förmågan att lära sig allt mer utan vår hjälp?
De här frågorna diskuterade vi vidare på vårt välbesökta frukostseminarium den 15 november. Vi berättade även mer om den artificiella intelligensens kreativa framtid och reflekterade över vartåt tekniken för bildanalys är på väg.
Vi ser fram emot att träffa dig på nästa seminarium!
